kan inte förstå att jag kan sätta mig själv i sådanna situationer. jag visste ju om det från början..
fan.

nu haglar och regnet det i bergenby och jag känner mig som världens ensamaste människa. typ. jag saknar ewe här.. min vardag är liksom inte detsamma utan henne i bergen.

just nu vill jag både spola fram tiden två veckor, tills vi åker, och stanna i denna dag förevigt.
två omöjligheter.
jag behöver motivation.
och övertygelse.
everything or nothing.
wanna walk the road together.